onsdag 14 augusti 2013

Anledningen till varför sportreportage inte skall bort !

Jag läser på Lars Darebergs blogg och därefter i Årets Bild Magasin att kategorin Sportreportage numera inte skall finnas i tävlingen Årets Bild.
Anledningarna känns ganska oklara och väldigt ogenomtänkta, men den främsta anledningen verkar vara att porträttserie införs igen.
Hur dessa kategorier på något sätt skulle konkurrera med varandra har jag svårt att förstå?
Om man inför man en "nygammal" kategori som porträttserie behöver man således inte ta bort en stor kategori som i princip alltid funnits med i tävlingen.

För min egen del kan jag anse att tävlingen Årets Bild borde spegla dagens journalistiska innehåll från de svenska dagstidningarna, varav sporten är en mycket stor del i dessa.
Porträttserie kan mycket väl införas igen men hur många porträttserier hittar man i dagens svenska tidningar?
Porträttserier är en slags bildjournalistik som oftast görs utanför dagstidningar medan sportreportage görs varje dag, i kvällstidningar, morgontidningar och lokaltidningar.

Förra året var det någon som tyckte att sportreportagen 2013 var en resa i exotiska destinationer, men då kanske man också missade innehållen i dem och vad de berättade. Å andra så handlade det vinnande reportaget år 2012 om en bordtennisspelande pensionär i Halmstad gjort av Roger Larsson på Hallandsposten.
Så att komma med argument att man måste befinna sig på exotiska destinationer stämmer således inte.
Foto: Roger Larsson/ Hallandsposten

Ännu en anledning att sportreportage försvinner verkade var att det redan finns två andra sportkategorier, (Action och featurebild) men varför man i detta fall då skall bevara två singebildskategorier borde ju vara frågan man ställer sig?
Förra året diskuterade man i juryn om att Sport Feature inte höll tillräckligt hög klass, men den kategorin stannar trots allt som det ser ut.

I flera år har diskussionerna kring Årets Bild varit att fler skall kunna delta, från landsbygd till frilans osv och under de senaste fem åren har alla dessa varit representerade i just kategorin Sportreportage.

Pristagare i sportreportage i Årets Bild senaste fem åren:
2013 3 x frilans
2012 1:a Hallandsposten
         2:a frilans
         3:a frilans/DN
2011 1:a Aftonbladet
         2:a Frilans/DN
         3:a Nerikes Allehanda
2010 1:a DN
         2:a Sydsvenskan
        3:a Aftonbladet
2009 1:a Sydsvenskan
         2:a frilans
          3:a fotoskolaelev

Rent kvalitetsmässigt kan man titta på hur de svenska fotograferna placerat sig internationellt i denna kategori av journalistik och därför inse att de vore helt idiotisk att plocka bort den klass där svenska fotografer tillhör några av världens bästa.

Ta bara en titt på statistiken av sportreportage nedan och motivera därefter hur man med gott samvete hur man kan plocka bort detta från den svenska tävligen.

2013 1:a Sportreportage Picture of the Year: CASPER HEDBERG
(följd av ytterligare 3 svenska fotografer bland de 15 främsta)


2012 3:a Sportreportage, NPPA, JONAS LINDKVIST, DN



2011 3:a Sportreportage, College picture of the year, VIKTOR J FREMLING, student Biskops Arnö
(samt 1:a Google photography award för samma reportage)


2010 2:a Sportreportage Picture of the year, MAGNUS WENNMAN, Aftonbladet
         2:a sportreportage, World Press Photo, MAGNUS WENNMAN, Aftonbladet



2009 3:a Sportreportage PGB Award, ROBERT HENRIKSSON, Student Biskops Arnö

2008
1:a Sportreportage Picture of the Year, MAGNUS WENNMAN
2:a Sportreportage Picture of the year, ROBERT HENRIKSSON
Honorable mention, Sportreportage, Picture of the year, MAGNUS WENNMAN
1:a NPPA, Sportreportage, MAGNUS WENNMAN
3:a NPPA, Sportreportage, MAGNUS WENNMAN

2006 1:a Sportreportage Picture of the Year, DANIEL NILSSON

2003 2:a Sportreportage, World Press Photo, JONAS LINDKVIST, DN

Sverige har varit representerat av frilansare, studenter, bildbyråer och anställda i internationella tävlingar och varit bland de bästa i världen. 
Om jag inte glömt någon så har svenska fotografer fått hela 14 internationella priser inom sportreportage de senaste åren. 

Ingen annan journalistisk kategori är så flitigt belönad och med denna kavalkad av god sportjournalistik så har någon bestämt att detta inte skall finnas i den egna svenska tävlingen.
Hur gör man för att behålla hög kvalité och främja god genomarbetad sportjournalistik?
Enligt personerna i ledningen så ligger receptet i att plocka bort det, vilket ungefär är lika dumt som det vissa tidningsredaktioner håller på med just nu.

Känns detta som ett steg framåt i Årets Bild ?
De som kommit med detta förslag kan inte göra något annat än att göra en pudel.
Annars tar ni bara svensk bildjournalistik ett stort steg bakåt. 

5 kommentarer:

Lars D sa...

Bra skrivet och så rätt så rätt.
Risken är att dessa internationella vinnare fortsätter i just dessa tävlingar men skiter i svenska Årets Bild.
Hade du själv betalat sura pengar med dina brottare för att vara med i den allmänna Utlands-klassen?
Nej, just det.
Då missar PFK dessa pengar.
Men pris kan du ju fortfarande få i de internationella tävlingarna.
Känns bara väldigt bakåtsträvande.
/LarsD

Lars D sa...

Det slår mig också att förra året i POYi när man tittade på juryjobbet (via webben) så var det 7 eller 8 svenskar kvar bland de 15 sista.
Världstoppen alltså!

/LarsD

Peter Holgersson sa...

Mycket bra inlägg Daniel!

Daniel Nilsson sa...

ja just det.. mitt fel!
7 eller 8 bland de 15 bästa sportreportagen i världen förra året skall det vara!

Jag skrev bara 3.. lite för lite.

//D.

Mattias Johansson sa...

Det slog mig att Årets Bild 2009 Sport Feature nog var såhär:

1: Expressen
2: Frilans
3: Östran/Nyheterna

:)