fredag 28 maj 2010

Kul

Hur rolig är man på en skala när man gör ett lång inlägg och därefter inte har något mer vettigt att skriva på mer än en vecka?
Nja, på en skala från 1-10... jag kanske ger mig 1,5. max.

Min kollega Jan på storstadstidningen i människobyn efterlyser några kort från ett evenemang förra året och det skall han få.
Det är väl ungefär det jag hade att berätta om idag.
Nu är det ju fredag.
Har vi nåt annat roligt i sikte till nästa vecka då?
Jag hoppas det.

tisdag 18 maj 2010

STORTEST LA LIGA vs ALLSVENSKAN

VI JÄMFÖR ALLSVENSKAN MED LA LIGA! 
Vi ger dig allt du behöver veta och all fakta!
(Vad du däremot behöver denna fakta till låter vi vara osagt)

Observera att all statistik och information som presenteras i detta test kanske inte alltid överensstämmer med verkligheten på övriga spelplatser i dessa länder.

Testet baseras på följande matcher:
Lördag 15/5 2010 : Strandvallen (allsvenskan)
Söndag 16/5 2010: Camp Nou (La Liga)


TEST NR 1. FÖRTÄRING OCH UPPLADDNING!

ALLSVENSKAN:
En burgare som legat på grillen i fyra timmar på en bensinmack kan, om du har otur, bli dagens enda huvudmål.
Charmfaktorn är lika med noll. 
Omgivningen och bordsdukningen likaså.
Vita dukar och vinlista är inget som existerar i denna liga och den här matupplevelsen är inget att rekommendera för den som är ute efter näringsrik kost eller en candlelight dinner för två.
LA LIGA:
Horisonten mina vänner. Se på horisonten!
Betyget sjunker en aning med tanke att pastan verkar kokad av en sommarvikarie som inte fått jobb pga sina matkunskaper, men de kvittar, bara se på horisonten!
Betyget blir inte sämre av att kaffet på maten kan intas med fötterna nerborrade i en sametslen sanddyna.


SUMMA:. Maten var inte något av de mest förnämligaste av måltider men omgivningen ger en jordskredsseger till La liga i dagens första test.

LA LIGA – ALLSVENSKAN 1-0

TEST NR 2. REKLAM FÖR EVENEMANGET!


ALLSVENSKAN : En enkelt snickrad träskylt på en öde åker verkar vara melodin att locka folk till det förekommande fotbollsevenemanget. Hur många som passerar denna skylt låter vi vara osagt men placeringen "så långt ifrån ett tättbebygt område man kan komma" kan inte vara strategiskt uttänkt.
LA LIGA: ”Word of mouth!” En ryktessspridning på stan.
Det räcker att en person vet, han har stor katalansk släkt, många vänner och en djungeltrumma som dunkar iväg några ljudliga signaler. Några skyltar i city är således inget som behövs och ryktet om match sprids snabbare än nyheten att det skall vara glasstårta på det kungliga bröllopet. 
Det blir fullt hus trots avsaknad av reklamskyltar.
SUMMA: Reklam är helt överskattat.


LA LIGA – ALLSVENSKAN 2-0.



TEST NR 3: ACKREDITERINGSPROCESS

ALLSVENSKAN: En pitoresk liten blå träbarrack med trevlig dam med leende på läpparna som delar ut röd fotoväst ackompanjerad av inhemsk supporter iklädd lagets färger, svart och gul.
Det känns att det är fotboll det rör sig om och de provisoriskt framsatta blå stolarna visar tydligt att det är nåt spännade på gång i lokalen, möjligen en presskonferens?
LA LIGA: Lite för mycket lyx och flärd, blanka möbler och språksvårigheter bakom disken. 
La liga är ju trots allt en internationell liga så lite mer är frasen ”press card?” skulle man väl kunna begära men en konversation om vackert väder eller tillhörande artighetsfraser är inget man skall försöka sig på. Visa din legitiamtion, hämta din biljett och lämna sedan stället. 
Löpandebandprincipen. Tack och hej.
SUMMA: Allsvenskan tar upp kampen och tar sin första poäng. Relativt enkelt. Ett leende är alltid bättre än en gubbe i slips.

LA LIGA – ALLSVENSKAN 2-1


TEST NR 4: BORTRE KORTSIDAN

ALLSVENSKAN: Diverse flaggor, ett mindre tifo och några väl anpassade reklamskyltar för lokala bolag är utrymmet som kortsidan har att tillgå. Stolar då? Fanns det sådana? Ingen som vet. Alla står ändå.

 LA LIGA : Avsaknad av matchklocka och repriser på storbildskärmen är finesser som inte tydligen inte slagit igenom i den spanska teknologin. Men se på kapaciteten. 
Ett publikrekord i allsvenskan är att jämföra med en mikrodel av den nedersta halvan på denna förkommande publiksession.
SUMMA: Vem bryr sig om fungerande repriser och matchklocka? Att se ett snyggt mål i repris har aldrig lockat en sann supporter och det är alltid en charm i att fråga sin granne "Hur mycket tid tror du det är kvar?"
LA LIGA – ALLSVENSKAN 3-1


TEST NR 5: PARKERINGSMÖJLIGHETER


LA LIGA: Kritade P-rutor belägna tämligen nära evenemangsarenan finns att tillgå, men få vet om de verkligen är öppna för allmänheten eller pressen? Nej fanken. De nyttjas inte alls och tar då således upp onödig plats som istället kunde nyttjas för stånd som säljer cervezas. Till evenemanget får man därför transportera sig med kollektivtrafik eller till fots. Bra för miljön, dåligt om man har mycket, och tung, kamerautrustning.


ALLSVENSKAN: Vid visning av en legitimation med bokstäverna PRESS så öppnas en ytterligare en möjlighet för förnämlig parkering. En orangebeklädd man vinkar ner fordonet mot vattenbrynet och även om transportmedlet får ställas granne med en jordhög så är utsikterna och miljön i en klass för sig. Speciellt som man har en polare som TT-Bosse som privatchaufför.

SUMMA: Naturen besegrar betongen och Allsvenskan tar poäng igen.

LA LIGA – ALLSVENSKAN 3-2

TEST NR 6. PRESSRUM

ALLSVENSKAN: En mjuk fluffig soffa ger en trevlig feeling av hembonat livingroom. Vem är det som offrat sin gamla 70-tals tvåsitsare och skänkt den till klubblokalen? 
All cred åt denna hedersknyffel.
LA LIGA: Lika trångt som på en fullpackad tapastallrik och med ett bredband som inte räcker fem meter utanför fotorummet. Sittutrymme är något som både borde finnas och bli över i katakomberna på Nou Camp. De två fotograferna som av utrymmesskäl fick ha sitt skrivbord på trappavsatsen hade med all säkerhet gärna bytt sin plats mot en insutten skön gammal soffa.

SUMMA: Mysfaktor kontra hård plaststol och trappa? Allsvenskan it is!

LA LIGA – ALLSVENSKAN 3 – 3



TEST NR 7: GRÄSVÅRD

ALLSVENSKAN: Skötsel av mattan är något man värderar i Sverige. Rejäla maskiner och utbildade traktorarbetare vet hur en linje skall kritas och hur en matta skall friseras. 
Lite jordhål här och där är inget som verkar bekymra grässkötaren. Bort med skiten och i med nytt.
Nästa match är en ny säsong eller hur man brukar säga.
Det lär dock ta sin tid att förbereda för nästa match.
LA LIGA:
Några vattenstänk med spridaren i halvlek och sedan täcker man underlaget med konfetti i varierande kulörer. Mer vård än så behövs inte om inte sätter igång sin säsong tidigare än planerat.
Att mattan behövs täckas med konfetti i förebyggande syfte för snö låter vi vara osagt, men risken är orimligt liten. Mer än så här behövs dock inte.
SUMMA: Även om man inte skulle vilja vara vaktmästaren som städar undan kalaset i Spanien så vittnar det dock om större fest och glädjescener, och betydligt mindre arbete för gräsansvarig.

LA LIGA - ALLSVENSKAN 4-3


TEST NR 8. EFTERSNACKET.

ALLSVENSKAN :
Inför ca 3000 personer hörs följande i högtalaren: ”Vi gratulerar Mjällby till segern med 4-2. Dagens Målskyttar är.. bla bla och bla bla bla”.
LA LIGA:  
Inför ca 89.000 på läktaren hörs följande i högtalaren: –"Fuck you Pique !"
Summa: Impulsiviteten och frispråkigheten i La Liga är större än Allsvenskan. Vilken av ovanstående
två avslutningsfraser har man inte glömt bort inom loppet av en timme?
LA LIGA - ALLSVENSKAN 5-3

Med en inte alltför stor tvåpoängsseger tar märkligt nog den spanska ligan hem spelet som den främsta av de två och vilka slutsatser kan vi dra av det här då?
En sak är i alla fall säker, ta inte bilen till Nou Camp.

.


måndag 17 maj 2010

Strössel !

Man kan inte lyckas varje gång....Henrik Larsson 2006
Zlatan Ibrahimovic 2010

Barca Barca Barca!

Det blev en lång lång kväll i katalonien igår....
Och en ännu längre natt när hälften av gatorna i det katalanska centrumet var avspärrade.

Det var länge sen man blev nervös inför en kamp men det är ju halva grejen.
Jag använder Youtube och slår upp lite gamla mål på Nou camp för att se var de springer när de satt bollen i nätet.
Jag räknar ju dock med att aldrig kunna få en likadan som jag fick på Ronaldinho för nåt år sen och jag börjar fundera ut en ny position.
De två långsidorna jag har att välja på ger mig odssen "50/50" men jag väljer istället alternativet att "ringa en vän."
Han säger "Höger sida" och verkar säker på sin sak.
Höger sida blir det.
En komfortabel seger, dock utan en större insats, eller speltid, för den delen, av Mr Z.
Lite ironi att man kan fira ett ligaguld utan en buckla men tydligen hade det spanska förbundet bestämt att sådan skall delas ut första matchen nästa säsong.
En trevlig gest mot de spelare som kanske inte ens är kvar i klubben och alltså kan ha spelat hem ett guld men aldrig fått lyfta en pokal. skoj!
Men men, lite konfetti, fyrverkerier och tal från varje spelare, tränare och materialförvaltare gjorde grejen ändå, och att bara få höra Zlatan inleda sitt tal inför 98000 på läktaren med att säga "Fuck you Piquet" är ju en upplevelse bara det.
Spelarna i bakgrunden håller ju nästan på att kissa på sig av skratt.Men sen var det stopp, sa polisen.
Överförfriskade människor med Barcelona halsdukar som munkavle hade bestämt sig för att krossa fönster och elda på stan.
Baksidan av ett ligaguld antagligen.

lördag 15 maj 2010

Bra bokning.

Ibland vill man säga "Vem fanken bokade flyget 07.10 imorgon bitti" men det går liksom inte att säga när man gjorde det själv.
Kamerväskan orkar jag inte ens packa upp från kvällens match.
Ner med en tröja, en tandborste och sen får det räcka med packning.

Barcelona i luren?

Telefonen ringer.
Lillgrabben hinner svara, pratar tre ord och lägger på.
-Vem var det, frågar jag.
– Zlatan.

onsdag 12 maj 2010

O´hoy Sailor!

En politiker i Malmö seglade iväg iklädd dykardräkt och vi andra lösa medifolk med styrman Johan Bävman från Sydsvenskan i fören, kastade loss ankaret från mediebåten och följde efter.
Mediebåten stoltserade för övrigt med att vara en rostig gammal skuta vid namn Pelle, men eftersom vi saknar både sjövana och heller inte brukar vistas ombord på lyxyachter så infann vi oss i situationen och tyckte att det var ok ändå.Lysande utsikter tyckte vi också att det var, tills vi insåg att vår båt inte kunde stanna närmare än 20-30 från objektet som vi skulle fotografera och trots Bävmans ihärdiga övertalningsförsök med kaptenen så gick det inget vidare.
Kapten svarade bryskt med att vi faktiskt redan varit nära, att han då borde tagit sina bilder och att det faktiskt är jävliga strömmar som inte syns. Skall vi krocka med bron eller den andra båten? Frågade han Bävman som lugnt nog instämde med ett "nähä..ok".
Det fick bli som det bli, även om vi hade större ambitioner.Vi njöt istället en kopp java och en Lundaknake och tävlade om vem som kunde ta snyggast bild på Öresundsbron. Bävmans kollegor i huset får se upp i kommande bildtävlingar.
Han tar snart hem veckans Bro-bild.
Sen gick han och la sig i kabyssen och tittade inte ut från fönstret förrän vi var i land.

tisdag 11 maj 2010

Några veckor kvar

.....Snart är det dags för lite simtävlingar igen.
Det gillar vi!
Kanske är det dags att fundera ut något nytt spännande och kreativt.
Så frågan är, vad skall man hitta på denna gången?







Redaktör Bono?

Bob och Bono kör tidninsgrejen.
Kolla själv Här.Foto: Kevin Van Paassen/The Globe and Mail

måndag 10 maj 2010

Danske Wienerbröö med chokolaae i middelen

Nä, nåt wienerbröd fanns tyvärr inte att tillgå, även om det på andra bloggar ryktas att de även i år håller hög klass på sina chokladverk.
Men danskarna kan trots detta konsten att bjuda på pressfika.
Kladdkaka, morotskaka och några kannor kaffe.
Det är precis vad som behövs när Morten Olsen visar VM-spelare på projektorn.Gliringarna från den danska fotograferna och presskåren är inte nådiga.
Kolla bara vad Larsson skriver.

söndag 9 maj 2010

Le grande Finales

Vissa dagar är det ganska meningslöst att träna.
Jag var och knäckte ryggen häromdagen och naprapaten föreslog mer träning.
Är det verkligen nödvändigt när man ändå jobbar och kommer hem svettig som om man hade avverkat ett pass på löpbandet?
Nja, vissa dagar kan man nog bara skippa det där med träning va.
Visserligen sitter man mestadels på en stol under sitt jobb, men ibland borde man vara klädd i träningsoutfit.Allt som innefattar ordet Final gör att det blir lite mer, eller rättare sagt ganska mycket mer, spännande att fotografera.
Handbollen är betydligt trevligare och betydligt mer innehållsrik när det innehåller ordet "final" på protokollet än när man åker till Lund eller Ystad och läser "omgång 29" i högra hörnet.
Ett trådlöst bredband och en elkontakt ut till planen gör ju varje människa glad, och en fin liten träbänk där datorn fick ta plats gör ju att även den lilla Macen känner sig delaktig i arbetet.
Det fanns en fotograf som satt och mös på läktaren och tydligen gör man intryck av att man arbetar och sliter när man får textmeddelande som upplyser om att det faktiskt även märks ändå upp till publikplats.Dock finns det sms som man inte vill ha under en handbollsfinal.
Speciellt inte när det är några minuter kvar av herrarnas förlängning:
"Skynda dig hem. Barnen kräks".
Lyckligtvis kom det lugnande besked bara minuten senare.

söndag 2 maj 2010

3 dagar för 3 år sen.

Jag håller på att göra en lista som innebär att jag måste ta reda på när, och framförallt VART, jag befunnit mig utomlands under de senaste åren.
Jag hittar en hel del roliga resmål och snäva tidsplaner och det får mig att dra på mungiporna lite då och då.
Tillbaka blickar är något av det bästa jag vet.
I min turist mapp från år 2007 har jag skrivit "18-21 Februari - Holland, Belgien, Frankrike"!
Tre länder på tre dagar, hur fan gick det där till tänker jag?Det där resan hade jag nästan glömt men efter lite sökningar i arkivet och i mina turistmappar så kommer flashbacken smygande så där fint som det bara kan göra när man sitter och myser med lite bilder.

Den 18 Februari 2007 landade jag i Amsterdam, hyrde en kärra och satte fart mot Herenveen.
På arenan skulle det bli jackpot med Kennedy, Petter, Lasse och Sharbel på samma gräs men framför allt säsongens målmaskin, den före detta MFF-brassen Afonso Alves.
Den fyra första gick vägen, men brassen från MFF spelade inte en enda minut.Jag stannade inte kvar i Herenveen i många minuter efter matchen men gjorde trots detta mitt avtryck på storbildskärmen för att visa att det dagen till ära fanns ett besök från Sverige.
Inte för att jag kommer ihåg varför jag tyckte tröjan på läktaren (med några musikanter i högra hörnet) skulle vara så rolig att dokumentera, men på skärmen stod jag med min feta kamerarygga i alla fall.På väg till nästa anhalt, och nästa land, redan under samma kväll och detta skulle visa sig vara en ytterst bisarr upplevelse.
När jag känner att dåset börjar komma smygande så svänger jag av i första bästa håla på den holländska landsbygden för att hitta ett hotell.
Vad staden heter har jag ingen aning om men ett hotellrum borde de ha.
De mörka gatorna låg öde och tomma om man bortser från tiotusentals serpentiner och banderoller som är utspridda i varje vrå och hörn.
I en bar/hotell är det världens fest men inte en jäkel kommer och öppnar trots att jag både knackar och bankar.
Bredvid dörren hängde tydligen en skylt som ilsket lyste "closed" och tydligen så vill de inte ha gäster till att varken sova eller delta i festen.
Jag skiter i det, ger upp och skall precis tuta iväg till nästa håla när jag möter en rosa kanin och en Cowboy som är allt annat än nyktra.
De går hand i hand och sjunger holländska visor och det är hittills de enda två människor som jag sett utomhus i denna stad.
Innan jag rullar ut ur stan så möter jag ännu en cowboy, som denna gång sitter i rullstol, och chauffören som rullar honom har troligtvis även han har bevittnat nyktrare dagar.
Det ser ut som "Sällskapsresan" ungefär.
Mitt bestånde minne av staden som jag inte kommer ihåg vad den heter är således en berusad kanin, och två överförfiskade cowboys.

När jag till slut checkar in på ett hotell i Vianen, i en annan liten ort, och somnar nedanför de holländska tulpanerna så har jag i alla fall fått en förklaring som vittnar om att jag inte började bli galen och såg i syne.
"Holländsk lokal festival" var tydligen grejen.Nästa destination var Belgien och eftersom Max Von Schleebrügge inte lyckats ta en plats i Anderlecht förstalag så fick destinationen bli den belgiska världsmetropolen Mouscron där stadens B-lag skulle ta emot Anderlecht andrauppställning.
Om ni tittar noga på publiktillströmmningen på läktaren så förstår ni att herr Scleebrügges fråga efter matchen var berättigad att ställa:
"Är du från Sverige, har du tagit dig ända hit till den här hålan? Det är inte så glamoröst det här va?"
Jag kunde bara nicka och instämma.Därefter letade jag upp det finaste hotellet Mouscron hade att erbjuda.
Grand Hotell i Mouscron skulle få föräras mitt besök, men om man bara tittar lite snabbt på inredningen så förstår man att denna belgiska stad kanske inte alltid drar fulla hus när det spelas fotboll i stan.
Inredningen såg ut ungefär som mitt pojkrum år 1984, även om jag betvivlar att jag någonsin kunde ha ett sådant gräsligt skrivbord.
Detta var ju trots allt Grand hotell.
Tidigt på morgonkvisten packar jag kamerväskan och beger mig iväg.
Bredvid hissen ner mot lobbyn står en giraff och Pinocchio sitter och läser tidningen.
Jag tittar på dem och undar varför.
Jag frågar inte ens.
Jag bara betalar och åker.
Jag åker till Lille för det är där höjdpunkten på resan skall kulminera.
Adjöss med B-lags fotboll och skadade fotbollspelare.
Nu är det inte "Amateur footboll som gäller längre, nu är det Fuckin Champions league" som Stuart Baxter själv skulle uttryckt det.
Min hälsa har dock börjat svikta och jag kör som i trans i Lille och letar fotbollsarena när jag hör att matchen har blivit flyttad.
Till Lens.
GPS får styras om.
Destination Lens.Jag anländer trots felkörningen i god tid, tar plats på den öde parkeringen och däckar som en skadeskjuten hare i baksätet.
Jag snyter mig på små servetter som jag knycker från McDonalds, får i mig en kopp kaffe som lunch och somnar om.
En timme innan avspark vaknar jag av några skränande fans som börjat vifta med flaggor och sjunga heja heja Lille, fast på franska.
Henrik Larsson spelar för Manchester United men gör inga mål.
Jag upplever ingen värmebölja, men förkylningen börjar avta även om det inte ser ut så på förekommande bildbevis.
Jag blir uppslukad av matchen.
Det är ju trots allt Champions league och man kan inte annat än att ryckas med.
En kopp kaffe i halvtid är vad som behövs för att man skall tända till igen.Jag får ner en burgare från det gula M:et efter matchen och det räcker för att jag skall få lite energi och kunna tuta tillbaka mot Amsterdam.
När jag närmar bebyggelsen mig börjar jag bli trött igen.
Jag kör av på närmaste avfart.
Va fan, Hotell Vianen!
IGEN!
Samma by, samma hotell.
Det är ju inte sant. Hur stora är oddsen liksom?
Denna gång fick jag en tango dansare ovanför kudden.
Tre dagar, tre matcher, det var väl det som en gång i tiden brukade kallas för Superhelg va?
Det är aldrig fel med lite fotboll!
Nästa dag åkte jag hem.