torsdag 17 juli 2014

Brasilien 86 - Min sammanfattning av VM i bilder


Det börjar blir dags att sammanfatta ett fotbolls-VM i Brasilien.
Med tanke på hur mycket jag rest på olika idrottsevenemang i världen så måste jag nog säga att Brasilien var en av de absolut bästa resorna.

För er som inte hängt med på bloggen under mina 45 dagar i Brasilien så kan man läsa ikapp i listan här till höger men annars kan man läsa det här långa inlägget som är en halv novell.
Listan är just nu på 85 inlägg så därför blir detta inlägg nr 86, det sista, ett riktigt långt.
Men så hinner jag också visa en del bilder som jag inte hunnit förut.

45 dagar alltså, jag är glad för att jag har en förstående tjej som tyckte det var ok. 
Skall för övrigt bli intressant att se hur trött hon är...

Varje dag försökte jag hitta på något nytt i Rio så att jag utnyttjade tiden och inte bara låg på playan och kom hem brunbränd, fräsch och utvilad. 
Jag kom hem som raka motsatsen.

Med tanke på att jag fortfarande är lika blek som innan så märker man att jag utnyttjat arbetstiden alldeles förträffligt. Det blev en bra blandning med långa reportage, tid för egna projekt, och bra fotboll ovanpå allt. 

Ett av egna mina sidoprojekt är det här som jag kallar World Cup Windows.
Här får ni se de här sex av de bilderna och jag får se vad jag skall hitta på med det här lite senare.

Niklas Larsson frågade häromdagen om vilken min bästa bild var i Brasilien och det kunde jag inte  riktigt svara på, jag sammanfattar resan med det här blogginlägget istället.

Min största uppdragsgivare här har varit Dagens Nyheter och Sydsvenskan, där våra (mina och Henrik Brandão Jönssons) reportage hamnat under den senaste månaden.
Jag förstår inte hur min skrivande kollega Brandão har hunnit med allt men så har han ju också varit extremt produktiv.

En del av mitt eget bildmaterial har också hamnat på Bildbyrån och en del av mitt andra material får jag se vad jag skall göra med.

Jaja, en del av 45 dagars produktion nedan...

Det dagliga livet i Brasilien.
Favelor i kvällsljus, fotbollstitittande på barer och öde gator i Rio när Brasilien spelar match...

När jag fotograferat klart de fotbollsspelande barnen uppe i favelan på stora bilden, där jag för övrigt hängde tjusigt och dinglade högt upp i staketet när jag tog bilden, (ps. det är inte jag i målet) så undrade de om jag kunde köpa dem lite coca-cola som tack för sin medverkan på min bild.
Jag köpte en 2-liters flaska, det blev de glada över.
Sen kickade de vidare.

Argentinska fans på Copacabana. Både dag och kväll.
OBS! Ingen lämplig tid för sandslottsbygge på den playan mellan kl. 13.00 och 20.00.

Brasilianska fans som följer matchen på storbildsskärm på Alzirão i området Tijuca.
Sydamerikanska campare.
Nere på stranden träffade jag camparna från Sydamerika som slagit upp sina tält och husvagnar vid Copacabanas strandpromenad.
Efter ett tag flyttade kommunen deras vagnar och det blev tyvärr ingen fortsättning med det jobbet...

.....Men istället gjorde vi ett större jobb på alla Argentinska campare som kom till Rio inför finalen.

Att fotografera VM-matcherna var inte prioritet nummer ett under detta mästerskapet, jag lade mest krut på reportagen.
Men jag hann med sju stycken matcher i Rio De Janeiro alla fall, varav en var finalen.
Det var gott nog.


Och innan VM drog igång så hann vi med en träningsmatch i São Paulo mellan Brasilien och Serbien (på min egen födelsedag till och med), där jag lyckades få till en trevlig bild på Neymar.

Resten av matcherna följde jag istället på lite olika ställe, varav mitt favorit-hangout var Copacabana. 
Det kvittade nästan att man varit där 3-4 gånger tidigare, det var ganska svårt att misslyckas med roliga bilder när man har attributen sand, storbildsskärm, fotbollströjor och maskeradkostymer att tillgå.
...och så fanns där en kvällshimmel som var för osannolik för denna värld (och då är jag ändå ingen större fan av solnedgångar), men den där himlen alltså...

Supportrarnas kreativa kostymer var det heller inget större fel på.
Dem tog jag porträtt på mot en plåtfond som jag hittade inne på området.
Skall jag vara helt ärlig så var det nog baksidan av herrarnas toalett. 
Men det var nog ingen som märkte det.
20 porträtt ingår i den serien. Här får ni se 8.
Argentinas fans följde jag under två matcher nere på playan.
En match på dagen och en på kvällen.
Jag har nog aldrig förut sett så många människor vara så nervösa samtidigt.
Jag har nog heller aldrig förut sett så många människor festa så högt samtidigt som när de blev klara för VM-final, kolla bara HÄR.

De flesta i Brasilien var dock glada över att de förlorade den.
Dagen efter matcherna var skaran av fans och supportrar både slitna och trötta och jag började fotografera en serie som jag tänkte kalla Sweet Dreams at Copacabana. 
Den serien hann jag tyvärr inte fortsätta med. Det får bli en annan gång. Jag blev för trött.
Jag och Henrik stannade också en natt i São Paulo och gjorde reportage om historien om Liberdade och fotbollskulturen i den japanska stadsdelen. 
En film om det kan du se lite längre ner i det här inlägget.
Det var inte lättjobbat. 
Jag åkte på utflykt med ett japanskt gäng och höll knappt på att koma tillbaka.

Och som alla kanske vet så är de brasilianska folket väldigt troende av svart magi, speciellt inom fotbollen. Det var nämligen en av grejorna som skulle hjälpa dem till guldet.
Ett kort ett reportage om den svarta magin och den afrobrasilianska religionen hann vi också göra...


...och visserligen sköt Chile i ribban i förlängningen mot Brasilien i åttondelsfinalen så lite hjälp kanske de hade just från ovan, men något guld blev det inte. 
Däremot en hel del otur.
Här kan man förresten se min film om den stora förlusten, Brasilien - Tyskland. Den slutade 1-7.


I diverse andra allmänna egna bildjobb och kortare tidningsreportage gick jag på fotbollsträningar och besökte en del favelor.
Ungefär så kunde min vardag se ut i Brasilien.

Visst, jag hade en liten period där jag blev både förkyld och fick lite slut på energi, men annars försökte jag göra något nytt varje dag.
Jag läste ju också att de fanns de i Almedalen som jobbade betydligt tyngre och det var ju betryggande att läsa, jag skulle med andra ord inte gnälla över min arbetsbelastning som jag trots allt kunde bestämma själv.
Det är ju fördelen med att vara frilans.
När förkylningen vara borta körde jag mina vanliga arbetstider igen, 09.00 till 03.00.
Var jag inte runt på arenorna eller i stan så åkte jag upp i ännu fler favelor.
Här i Santa Marta Favelan igen.
Favelorna alltså, de har de finaste utsikterna i hela Rio.

Längst till höger kan ni se en liten upplyst fotbollsplan på berget och precis ovanför den står den upplysta kristusstatyn.

Lite längre ner i favelan satsade man istället på att lysa upp bildjardbordet.

Innan VM drog ingång hade det spekulerats i att demonstrationerna skulle spåra ut under själva mästerskapet. Istället blev det precis tvärtom.
Polisen satte in extra styrkor mot demonstranterna, de hade kravallutrustning som såg ut som om den vore lånad av Robocop, och i princip innan varje demonstration hade börjat så hade polisen avstyrt dem. Ibland alldeles för våldsamt enligt min brasilianska hyresvärd, och det stämmer säkert.

Vi hörde att det varit en del bråk utanför Maracanã under finaldagen men det var inget jag såg något av.
Jag gick på några små demonstationer, men det var inte mer än så, allt rann nästan ut i sanden (låter nästan lite klyschigt med tanke på att Copacabana låg ganska nära).
Men det återstår att se vad som händer igen nu när fotbollsfebern lagt sig.
Problemen i landet kvarstår dock.

En del av filmerna och reportagen som vi gjorde för DN och Sydsvenskan kan man se här nere:
Här har vi Brasiliens premiärmatch på Alzirão:


Reportaget om Neymar:

Reportaget om England:

Reportaget om Liberdade:

Och här har vi en egen lite film jag gjorde när jag körde från São Paulo till Rio.
Min tanke är att summera även VM med lite annat rörligt material som jag inte visat förut, men det får bli en senare fråga.
Imorgon tar jag semester.
Det hoppas jag att även min skånsk-brasilianska kollega Brandão unnar sig.

Nu !!
Nu är det faktiskt HELT slut!


onsdag 16 juli 2014

Brasilien 85 - Goodbye Rio

Den sista dagen avslutades inte bara med fotboll på playan utan även en rekorderlig avslutningsmiddag med min arbetskompanjon Brandão Jönsson som jag kamperat ihop med under hela fotbolls-VM.
Det här klarade vi bra tyckte vi, och skildes åt med en skål utanför hans stamhak vid 01.00 snåret på natten.
Därefter insåg jag att mitt rum i Falamengo var ganska ostädat och att jag inte hade packat en pinal och allt det där tog ju sin lilla tid.


VM-pokalen i choklad till barnen fick jag ner i alla fall och väskan vägde inte mer än 27 kilo på hemfärden också. 
Det verkade märkligt, med tanke på att jag har mer prylar med mig hem, men å andra sidan stal mina skånska vänner några strumpor när de åkte. 
Det måste varit det.

03.15 var jag klar med väskan och då var det bara att sätta sig fint i en taxi direkt till flygplatsen.
Där somnade jag till några minuter och när jag anlände ville chauffören ha 54 reais för färden... och något kreditkort tog han inte heller.


Jag har verkligen tajmat in mitt behov av cash men insåg att jag skulle behövt några extra när jag bara kunde ge honom 52, men det var gott nog tyckte han och körde vidare.
06.30 landade jag i São Paulo och nästa flygtur mot Madrid iskulle inte avverkas förrän 19.05.

Efter några tips på bra matställe i São Paulo hade jag bestämt mig för att avsluta med en heldag i den stan.
Det var ju trots allt en och en halv månad sedan jag var där.
São Paulo äventyren kan man läsa om HÄR, HÄR, HÄRHÄR, HÄR, och HÄR.

Mitt planerade upplägg på en heldag i den staden gick sådär.

Jag var, som man kan säga, hyfsat trött när jag landade och bunkrade upp min jacka och kameraväska lite tjusigt på golvet bland de andra backpackersen och somnade därefter tjusigt i närmare 6 timmar.
Därefter var det ju inte mycket lönt att åka in till stan längre.
Efter diverse förseningar, nattflygningar och dylikt stod jag så utanför husdörren i Malmö kl 18.20 idag och insåg att jag inte hittade husnyckeln.
Den där känslan alltså. Alltid lika trevligt.

Grannen var lyckligtvis hemma och räddade mig och när jag nu äntligen kom in så hängde nyckelknippan fint innanför dörren.
Nu tänkte jag tömma datorn, se om jag kan bjuda på mina bästa bilder från VM och ytterligare en liten film.
Imorgon bitti går nästa plan till Stockholm.
Sen tar jag semester.


tisdag 15 juli 2014

Brasilien 84 - Finaldagen...

Det blev en lång dag i Söndags...

Tidigt som bara den anlände jag till arenan och eftersom Maracanã öppnade kl 09.00 så tyckte jag 8.00 var en rimlig tid att stiga upp, packa klart de sista prylarna och sedan sätta mig på metron.
Redan när jag kom dit vid 09.20 så var alla fotografskåpen upptagna, (så vart det med den tidiga uppstigningen) men lyckligtvis fanns det andra skåp att tillgå så jag behövde lyckligtvis inte släpa bära runt på min väska hela dagen lång.

Man tror ofta att man skall ha god tid över och hinna göra andra grejor runtomkring när det är matcher men det är här är ju trots all Fotbolls-VM och den största matchen som spelas. Så att göra nånting annat eller annorlunda kan man glömma.

Det är med andra ord inte lika lätt som en vanlig allsvensk match där man kan gå in och ut lite som man vill.
Allt, och då menar jag verkligen ALLT, tar tid här.

Ungefär så här såg dygnet ut i stora drag:

08.00 gick upp, packa väskan och åka till arenan
09.20 hämta skåpsnyckel och låsa in prylarna och väskan
09.30-11.00 stå i fotografkö hos canon för att låna 500mm objektiv och konverter.

11.00 göra det sista fixet med matchbiljetten

11.30 Käka lunch med Niklas Larsson (den här bilden är ju från tidigare i turneringen men tänker man in ytterligare 500 pers på den här bilden så såg det ungefär likadant ut på finaldagen)


13.00 Fotobrief med fotochefen och alla fotografer som skall bevaka finalen
14.00  Skriva in de sista spelarnamnen i datorn och kolla så all filinfo blir rätt osv.
14.15  Bjuda er på ett sista blogginlägg innan finalen om hur allt funkar.
15.00 Hänger på mig ca 20 kilo kameror och gå upp på min plats på läktaren.
Tre kamerhus, ett med vindvinkel, ett objektiv med 500mm och ett med 200-400mm.
I väskan låg det inte mindre än en dator, en 14-35:a, en 70-200, en konverter och en datorladdare.

15.10 Installerar mig på min plats på läktaren med 10 japanska bänkgrannar till vänster och en tysk till höger.


15.11 Inser att man själv, tillsammans med övriga fotografer på arenan håller på att blir tokiga eftersom inget internet fungerar (tysken bredvid mig blev nog argast av dem alla)
15.20 fotografera ryggen på David Beckham 


15.30 får ett samtal av Niklas Larsson som vill att jag tar en bild på honom när han står nere på planen.


15.40 inmarsch med lagen

15.55 Blir glad när internet kommer igång fem minuter innan matchstart (tysken bredvid blev gladast av dem alla)
16.00 Avspark
16.40 Får syn på Niklas Larsson nere på arenan

16.00 - 19.00 fotogerara VM-finalen i fotboll mellan Tyskland och Argentina

19.01 - 20.00 fotografera prisutdelning
20.01 - 21.50 skicka hem bilderna från finalen (72 stycken blev det totalt)

21.55 Föreviga finalögonblicket utanför Maracanã stadion.


22.00  Åka hem till Niklas och Sujay och ta en avslutningsöl på deras terass tillammans med min medarbetare Brandão
01.15 Gå ut och försöka hitta middag när alla restauranger har stäng och få tag i tre friterade (men ganska goda) trekantsgrejor med köttfärs i.
01.20 En sista öl
01.40 Ta en taxi hem
02.00 Fortfarande speedad efter finalen, läsa lite tidningar om finalen på nätet
02.30 får ett meddelande av Åsa på Facebook som tycker jag skall ut och fotografera stökiga Copacabana imorgon bitti. Jag svarar att jag får se om jag orkar. "Sova kan du göra en annan gång" svarar hon.
03.00 somnar
10.00 vaknar, åker till Copacabana och spelar fotboll.

Brasilien 83 - Dagen efter finalen...

Då gick vi och spelade fotboll på Copacabana...
Det kändes som en bra avslutning.

måndag 14 juli 2014

Brasilien 82 - Den sista matchen.



VM-finalen mellan Tyskland och Argentina spelades den 13 Juli 2014 kl.16.00.
De flesta vet nog redan hur den slutade annars kan jag berätta att det vita laget vann över vet blåa.

Det blir inte så mycket mer utförlig information än så på det här blogginlägget eftersom ögonen går i kors av trötthet, jag har ju varit igång sedan 08.00 imorse...och nu är klockan runt 03.00.

Nu skall jag försöka slänga ihop en liten VM-film också i dagarna för att verkligen runda av de här sex veckorna i Brasilien, men innan dess kan man hålla till godo med några av bilderna från VM-finalen 2014 mellan Tyskland och Argentina på Maracanã stadion i Rio De Janeiro.