tisdag 31 mars 2015

Best of photojournalism



Ikväll ser jag att bla Niclas Hammarström HÄR, Christoffer Hjalmarsson HÄR och Paul Hansen HÄR får fina utmärkelser för sina arbeten i Best of photojournalism.
Stort grattis till fotograferna och bra för svensk bildjournalistik.





Helsingborg



Nu börjar det bli dags att planera in en flygresa i slutet på den här veckan vilket alltid är lika trevligt.
Min tanke var att jag även skulle försöka få in en annan grej i den där resan men det känns nästan omöjligt när jag tänker efter, och för dyrt också när jag tittar närmare på det.

Jag kanske skjuter på just det där lite grann och nöjer mig med en destination.
Det där andra får jag göra en annan gång.

I förra veckan var jag ute tillsammans med min duktiga kontorskollega Ia Wadendal och gjorde ett reportage i Malmö.
Malmöjobbet kommer man inte kunna se på ett tag än, men här nedan kan man se ett annat jobb som vi gjorde under förra våren då vi producerade en guide om Helsingborg.

Åkte man tåg under Juni månad 2014 så kunde man se det reportaget i magasinet Kupé på sidan 73 och några sidor framåt. 
Åkte man inte tåg just då så kan man se det om man klickar HÄR och bläddrar fram till just sidan 73.




        

måndag 30 mars 2015

Champions League

I helgen fick jag möjlighet att gå på Champions League i Malmö när FC Rosengård tog emot det tyska laget Woflsburg på Gamla IP.

På bilden har FC Rosengårds Marta just kvitterat till 1-1 i matchen och Sara Björk Gunnarsdottir kommer flygande med sin mask på huvudet.

När Malmö FF firade sitt SM-guld på Stortorget i höstas nämnde kommunstyrelsens ordförande Katrin Stjernfelt Jammeh att Malmö var en av fyra städer i Europa med både herr- och damlag i Champions League.
Om jag inte minns fel så var de andra städerna Paris, Liverpool och Barcelona, så det var ett gott sällskap med andra ord.

Till matcher av det här slaget brukar jag ofta låna med mig Åsa Sjöströms två kameror också och montera en bakom vardera mål (en av fördelarna med att båda i familjen har samma yrke).
Oftast blir det inget på de där kamerorna men får man till en eller två avgörande bilder så kan det räcka ändå.

I halvlek såg jag däremot att skärpan på min ena kamera bakom mål hade flyttats vilket gjorde att Malmös två mål inte blev något vidare och var därför tvungen att göra en justering i halvlek.

Det var ju tur att jag gjorde det.
Så här såg det ut när Wolfsburgs Alexandra Popp gjorde 3-2 målet vilket fick luften att gå ut Rosengård.



   

På bilden nedan har Wolfsburg precis kvitterat till 2-2.
   

Rosengård lyckades göra 3-3 i slutsekunderna men behövde ytterligare ett mål om de skulle gått vidare vilket vet var lite synd med tanke på att det var mycket publik som tittade.

Men nu ser vi fram emot nästa säsong istället.
Om någon vecka drar Allsvenskan igång men redan i helgen är det dags för ännu mer fotboll.


lördag 28 mars 2015

Fotbollsfeature



Det blir mycket fotboll i mina uppdrag men det passar mig bra.
Det gillar jag.

Har man det senaste numret av Offside framför sig kan man läsa en del sidor om turkiska fotbollsklubben Trabzonspor och går man ut och köper Aftonbladets Allsvenska fotbollsbibel så kan man blanda annat läsa om FC Rosengårds schweiziska fotbollspelare Ramona Bachmann som jag fotograferade för några veckor sedan.

...Och även Malmö FF:s sportchef Daniel Andersson som jag också träffade för ett tag sedan.

Trots att det är Lördag är det dags att köra iväg och arbeta.
Det är champions League-fotboll i Malmö.
Ramonna Bachmann spelar.



onsdag 25 mars 2015

Sport i badet

Man kan väl inte missa att Joel Marklund gör en fin TV-insats under vattnet i Alla är fotografer.
Klicka bara på LÄNKEN HÄR.


Fotosidan - podradio

Klickar man på LÄNKEN HÄR kan man lyssna på duktiga Moa Karlberg som pratar om Årets bild, sina  nya projekt och om Åsa Sjöströms och Joel Marklunds bildspråk.
Hon har också några spännande projekt på gång.










lördag 21 mars 2015

Trabzonspor, Turkiet


För några veckor sedan åkte jag tillsammans med min kollega Christian Daun till östra Turkiet.
Vi stannade några dagar i staden Trabzon, en stad i ungefärlig storlek med Malmö, med en utsikt över Svarta havet och med ett fotbollslag som är ett av få lag i landet som kan konkurrera med storklubbarna i Istanbul.

Vill man läsa hela reportaget om fotbollsklubben Trabzonspor, med förlorade ligatitlar, storsatsningar, och hängivna svensk-turkiska fans så kan man gå till närmaste affär och köpa det senaste numret av fotbollsmagasinet Offside.
Givetvis kan man ju också se mer bilder i magasinet.

Klickar man på LÄNKEN HÄR kan man se hur det senaste magasinet ser ut.
Omslagsbilden på tidningen är fotograferad av min duktiga och flitiga kollega Peter Holgersson.



onsdag 18 mars 2015

Årets bild, och varför man skall bry sig ?



Om man arbetar inom mediebranschen kan man inte ha missat att det var prisutdelning i tävligen Årets bild på Fotografiska i helgen.
Den är den största tävlingen i Sverige och kanske största dagen för svensk bildjournalistik under hela året.

Eftersom det gått några dagar sedan själva utdelning så kan det vara på sin plats att summera lite egna reflektioner över Årets bild, evenemanget och bildjournalistiken i grova drag.

Men framför allt varför det är väldigt viktigt att bry sig om den här tävlingen.

Paul Hansen Dagens Nyheter blev Årets pressfotograf !
Han är Sveriges främsta bildjournalist.
Utan tvekan.
Det han gör, det han visar, och med den extrema närvaron han har i varje bild.
Hans bilder och reportage står i en klass för sig själv och läser man en kort del av juryns motivering så låter den så här:
Hans kollektion går inte att värja sig emot. Det arbete han gjort är massivt och enormt.

Se bara på bilden nedan och se mer av Pauls bilder under 2014 genom att klicka på länken HÄR.



När jag såg en del av hans kollektion som visades på skärmen så har man svårt att ta in att de är tagna av samma fotograf. Man tror snarare att det är en kollektion av några av världens bästa bilder från världens bästa fotografer under 2014.

Jag läste i en intervju han gjort att reportagen måste få ta sin tid.
Man kan hoppas att många redaktörer läser det där och följer efter.
Det är viktigt med tid och framförallt att man inte tappar kvalitén på genomarbetad bildjournalistik.

Fredrik Funcks bildreportage om cancersjuka Lilly är oerhört tungt och bra gjort.
Se en film HÄR om vad ett reportage kan betyda för en familj.
Fredrick Funck gör fantastiska bildberättelser han också.
Jag har alltid gillat hans bilder och berättande.

Jag blev glad och stolt över att Åsa Sjöström fick två fina priser för sitt jobb.
Ett i klassen porträtt och ett "hederspris porträtt" med ett reportage om kvinnor och barn som lever med skyddade identiteter.
Bilder från två reportage om viktiga ämnen som jag vet att hon brinner för.

Motiveringen till hederspriset var väldigt fint formulerad, den berättar om varför hon fick priset och att jobbet var väldigt skickligt utfört.

Det enda märkliga var att det inte visades vilka bilder hon fick priset för när det väl delades ut.
Här nere kan man se den prisutdelningen.



Har man missat Åsas serie om personerna med skyddad identitet så ser man en en bild från den serien nedan som nu hänger på Fotografiskas vägg.
Skickligt fotograferat om ett svårt och aktuellt ämne. 

Jag lovar, det ser finare ut i verkligheten på Fotografiska än genom en bild från min Iphone.

Det är alltid trevligt att träffa alla gamla klasskamrater som dyker upp på sådana här tillställningar och speciellt Anna och Linus som vi inte hinner träffa så ofta som vi skulle vilja.
Men även alla andra kollegor och vänner som vi träffar ungefär en gång om året. Det är halva grejen med det där också, inspiration och kollegorna.

Niklas Larsson, som jag tyvärr inte träffar så ofta heller, poserar nedan med med sin porträttserie från fotbolls-VM Brasilien.
Jag minns när han tog den serien. Vi stod nästan bredvid varandra.
Grattis igen Niklas!


Fotografiska verkar ha gjort ett fint jobb med utskrifter och bilderna.
Det jag hann se av utställningen såg väldigt fint ut och jag hoppas att utställning både blir exponerad bra och får mycket uppmärksamhet när den är så stor i Stockholm.

Christofer Hjalmarsson tog Årets Bild och så här såg det ut på ett uppslag i Expressen dagen efter.
Christoffer är en flitig och ödmjuk man som gör många bra och starka reportage.
Starkt jobbat i Ukraina och grattis till att dina bilder premieras Christoffer!

På samma uppslag ser man också lite vimmel i högra hörnet med Lars Dareberg, Åsa Sjöström, Paul Hansen och Per Broman.



På en annan sida i tidningen skriver Expressens chefredaktör Thomas Matsson om satsningen på bildjournalistik och bildens betydelse.
För någon månad sedan sänkte de fotografernas arvode HÄR och sparkade sina fotografer HÄR.

Förutom att de skriver att "Christoffer Hjalmarsson för Expressen starka bildtradition vidare"  så publicerar de också två exempel på den starka bildtraditionen på samma sida.

Flera fenomenala bilder har publicerats i Expressen genom åren så nog borde de väl kunna hittat två bättre exempel på en "stark berättartradition" än en arrangerad bild från 1957 på hur många som dött i trafiken och en uppställd arrangerad bild på Peter Himmelstrand framför en stor hög med cigaretter.

Thomas Mattsson skriver att Expressen fortfarande är en stark bildtidning och jag tycker Expressen gör helt rätt i att satsa på drivna fotografer som Christoffer Hjalmarsson och hoppas att han får mer utrymme.

Så från det ena till det andra....

Några sidor längre fram i samma tidning kan man också se något som de kallar "Veckans BILDER" och det tillhör väl lite mer "vanlig vardag" på tidningen kanske.
Bland annat får man reda på att kronprinsessan Victoria och Estelle har likadana kappor och att en Ica-butik bytt ut salladsbuffén mot chips.


Dagens Nyheter gjorde två väldigt fina uppslag efter Årets Bild, det såg ut som nedan.
Även SvD skrev fint om sina fotografer HÄR.

Sydsvenskan har jag tyvärr inte tittat i men de sade ju tyvärr upp alla sina fotografer så de har inte så många kvar att skriva om. 
De skriver dock om de prisbelönta fotografer som tidigare jobbat på tidningen och det kan man läsa HÄR.

Så här snyggt såg det ut i DN.




Fredrik Funck och Magnus Wennman visade två väldigt rörande filmer under sina tal på prisutdelningen och med tanke på deras berättelser så inser man hur mycket känslor Multimedia kan förmedla.

Därför är det också lite synd att bidragen från kategorin Multimedia inte visas alls under prisutdelningen.
Den där berättarformen är numera bland det största på tidningarna men hamnar alltid lite i skymundan när det skall premieras och framhävas.

För några månader sedan skapade jag en Multimediasida där jag samlade alla bidragen som nominerats i Årets bild genom åren eftersom jag själv aldrig lyckades hitta dem någonstans.

Vill man ta del av dem så hittar man på denna länken och den sidan ser ut så här.
https://vimeo.com/aretsbild



Det är väldigt intressant att se hur berättande med film utvecklats på några få år.
Kanske läggs även 2015 års bidrag upp där så småningom av ledningen i Årets bild.

Innan dess kan man hitta årets vinnare via denna länken på Årets Bilds hemsida.

Två av årets bidrag hade jag sett förut men eftersom jag inte sett just det här,  av Natanael Johansson, så väljer jag att länka till det.


Här nedan finner vi en bild på Åsa men också på min kontorskamrat och gode vän Johan Bävman som med sin serie om pappor vann 1:a pris i kategorin porträttserie.

Har man missat när Johan pratar om det på TV 4 så kan man klicka HÄR.
BRA!
TV borde faktiskt göra mer inslag om bildjournalistik och Årets Bild!


Jag saknade, precis som några andra, att Årets bild-boken inte delades ut under kvällen.
Den brukar jag gilla att bläddra direkt efter prisutdelningen men framför allt dagen efter.

Jag saknade tyvärr också att få ett bord att sitta på under 3-rätters middagen.

Den där trerättersmenyn med kött i hamburgerbröd var visserligen väldigt god men 800 kr.....
Fotografiska vet hur de skall ta betalt.

Just maten är kanske inte mitt ämne att skriva om med tanke på att kocken under Årets bildfesten i min egen hemstad Malmö inte ens klarade av att laga den, men nu har den där mathistorien i Malmö blivit en skämtsam skröna och ett stipendium har ju instiftats för den där förlorade maten.
I år gick Malmöstipendiet till Alexander Mahmoud. 
Fint!

Men lite fler stolar och bord kunde Fotografiska fixat fram i alla fall....

Nog om det...
Här nedan ser man Johan Bävman prata igen lite kort om sin serie med pappalediga pappor.



Jag hann med en snabb fika med Ken Mainardis och några till under Lördagsförmiddagen.
Ken Mainardis är en trevlig man som jag aldrig träffat förut.
Vi hade olika tankar om hur man skulle gått vidare med kategorin sportreportage men så är det.
Olika åsikter skall man kunna ha tycker jag.

Joel Marklund vann Årets Sportbild och Årets hederspris Sportkollektion.
På bilden nedan står han stiligt och föreläser.

Joel Marklund är Sveriges flitigaste och skickligaste sportfotograf och värd alla priser han kan få.
Hade det funnits en klass med en ren Sportkollektion av bilder skulle han vunnit den varje år.

Tyvärr är det inte så många redaktioner som har möjlighet att skicka fotografer på de där stora sportevenemangen längre så konkurrensen hade kanske inte varit så stor i den klassen.

Precis som Lars Dareberg påpekar i sin blogg så saknades det röster på scenen från någon kvinnlig fotograf.
Att växla två-tre meningar med varje vinnare hade inte tagit många minuter, speciellt när det var många kvinnor som vann.

11 stycken rättare sagt.
Rekord tror jag.

Formatet på prisutdelningen fungerade annars fint tycker jag.
Det var en lyckad grej att införa olika prisutdelare för olika kategorier, men framförallt behöver man inte lägga onödiga pengar på en dyr konferencier.
BRA! Fortsätt med det.

Ola Axman har jobbat och slitit med Årets bild i flera år.
Jag håller inte med om alla beslut som Årets bildgruppen har tagit under åren men så är det, man kan inte hålla med om allt. Att man har olika åsikter kanske leder till något i slutändan.

Jag vet i alla fall att det är mycket slit bakom allt det där med Årets Bild och när de nu lämnar över hans jobb till en annan person så borde Ola Axman åtminstone fått en liten avtackning där uppe på scenen för sitt jobb.
Kom igen PFK Sverige, en litet "tack" för tre års slit...en liten blomma kanske ? 
Något annat ?
Ett simpelt "TACK" från PFK på scenen inför medlemmarna. Det hade ju varit en väldigt enkel gest.


Moa Karlberg vann kategorin Vardagsliv Sverige med en fantastisk bild.
Jag trodde ett tag att den skulle kunna bli Årets bild.
Det är nästan lite religiös stämning över den.
Bra bildjournalistik i ett intimt ögonblick.



Ibland undrar man själv varför man bryr sig, har en åsikt och eller tanke om en tävling som många andra fotografer själv bara benämner som... "Det är ju bara en tävling, bry dig inte så mycket". 

Jag tycker själv att det är mycket mer än bara en tävling och att fler faktiskt borde bry sig.

Någon tycker att man borde skippa att producera en bok med Årets bästa bilder för att spara pengar. 
Det är FEL tänkt anser jag.
Årets bild-boken är ett tidsdokument över året som gått och i förhållande till dagstidningarna så kommer den att finnas kvar i våra bokhyllor.

Boken är inte bara ett dokument för vad som hänt under det specifika året men också en historia över hur svensk bildjournalistik har utvecklats.

Titta tillbaka i de senaste tio årens böcker om du har dem hemma.
Det är väldigt intressant att titta i dem.
Inte minst för att se vilka reportage och bildspråk som fanns för tio år sedan.

Jag hör ett rykte om att detta Årets bild bok skall var väldigt fin.
Det låter bra! Mycket BRA till och med.

Om du inte tycker att berättande bildjournalistik är viktig så behöver man givetvis inte bry sig om allt det här men ibland borde man se till det faktum att det nästan bara är EN enda dag om året då alla tidningar hyllar, skriver mycket om bildjournalistik och är stolta över sina fotografer...

Och det är just dagen efter Årets Bild-galan.

Jag tycker man borde se Fredrick Funcks film en gång till.
Filmen visar varför just reportage och exponeringen av de bästa historierna är viktig och kan förändra.
Det är en STOR anledning till varför fler borde tycka Årets Bild är viktig.

Klicka bara på LÄNKEN HÄR.
Gör det NU!



fredag 13 mars 2015

Stockholm - Malmö - Hungry Horse

Igår hade vår vän, kollega, fotograf och gamla klasskamrat Pieter Ten Hoopen sitt boksläpp på den efterlängtade boken Hungry Horse och och både jag och Åsa hade trevligt nog möjligheten att vara med på den där tillställningen på bokförlaget Max Ström ute på Skeppsholmen.
Det var en fin tillställning det där-

Det är fint när man saknar Stockholm ibland och efter bara några timmar hinner med att både gå på boksläpp och träffa gamla klasskamrater och fotografiska kollegor.
Har man inte köpt Pieters bok än så skall man göra det.
Filmen som fanns med i boken har jag inte hunnit se en men räknar kallt med att den är lika fin som bilderna.
På Lördag har vi en annan grej att se fram emot när Årets Bild festen kommer till Fotografiska och det där lär med all säkerhet bli trevligt det med.

En helt annan grej som däremot gäller Malmö kan man se om man åker tåg inom de närmaste månaderna, där jag tillsammans med min kontorskollega Ia Wadendal gjort ett reportage om Malmös krog- och matutbud.
Detta kan man se en liten glimt av här från det senaste numret att tågmagasinet Kupé och hela den där Malmöguiden kan man således, som synes nedan, se i nästa nummer av magasinet.



lördag 7 mars 2015

Årets bild sportreportage juryfilm

Filmen från jurymötet om sportreportage kan man se idag och den hittar man på Årets bilds vimeosida. Den kan man ju också låna såhär och bädda in på sina egna sidor.

Bara klicka på PLAY nedan om du vill se den.



Nu tittade jag igenom filmen själv ganska sent på kvällen men jag blev tyvärr inte mycket klokare eller förstod deras beslut ändå.
Det känns lite som att de ofta pratar runt om samma saker hela tiden.

Det hade varit intressant att se hela filmen med alla reportage och hur de motiverar vad de valt bort....
Men speciellt så skulle det också varit intressant att se HUR juryn i Årets Bild tycker att ett bra sportreportage skall se ut!

Jag reagerade också på en del av grejorna som sades i filmen...men förstod ändå inte riktigt varför de tycker att svenska sportreportage är så dåliga.
Många reportage berättade ju något men innehållet diskuterades ju nästan inte alls....

Juryn säger också att de tävlande troligen inte förstår kategorin helt rätt medan juryledning förklarar reglerna "bildreportage som handlar om sport med mellan 3-10 bilder".

De tycker inte att någon story "connected to the subject" (jag antar att de menar inte höll sig till ämnet) vilket kan låta lite lustigt med tanke på att alla reportage som bläddrar förbi under första minuterna i filmen innehåller just det som står i regelförklaringen.
Dvs bildreportage som handlar om temat : "SPORT".

Bland annat säger de också att de sett reportage om baseball 2 miljoner gånger, därefter väljer de ut det reportaget bland de sex sista (vilket enligt min mening är en fin skildring av baseball i Sverige), för att sedan tillägga att "kan man baseball så hade man inte tyckt det här varit bra."
Man kanske borde ha i åtanke att miljöerna från baseball i USA och Sverige kanske inte ser exakt likadana ut... och om man nu sett ett reportage om baseball 2 miljoner gånger så är det kanske ibland bara befriande att se det göras på ett annat sätt eller i ett annat land?

Ungefär 21 minuter in i filmen säger en jurymedlem att hon inte kan någonting om sport eller sportfotografi....och det känns ju tyvärr inte så förtroendeingivande.

De väljer ut ett reportage bland de sista som de inte gillar pga photoshopningen men väljer trots att att fortsätta diskutera detta reportage flera gånger och väljer inget nytt.

Flera gånger säger de att de saknar action och svettdroppar och att det är väldigt lite sport i de reportage de valt ut. 
Trots detta väljer de att hela tiden hålla hålla kvar vid de fyra-fem reportage de valt och tittar inte igenom de som de valt bort för att hitta något annat.

Juryn ifrågasätter om vissa sporter verkligen är sport, bla orientering och Pole Dance.
De saknar reportage om OS (vilket fanns), de saknar reportage från alla fotografer som har gjort en dag med Zlatan (jojo... hur många gjorde det år 2014 ?) ....och då kan man fråga sig varför inte ett reportage om en mindre känd person kan vara lika intressant ?

Men allt som oftast återkommer de till att de saknar just sport i serierna....

Själv ser jag reportage som berättar något nytt, som jag inte sett förut, och som verkar intressanta.
Cykling, wrestling, poledance, ett NHL-reportage, amerikansk fotboll och baseball är några av de många reportage som bläddrar förbi under de första tre minuterna....och om de saknar bra action bilder så kunde de ju gått tillbaka till boxningsreportaget som visas 02:19 in i filmen.

Det väsentliga med ett reportage är ju inte alltid att det måste ha en början och ett mål/avslut.
 Ett reportage kan ju även visa om en människa eller ett lags träning och strävan för att komma just dit...
Men man skall inte hänga upp sig för mycket på vad juryn anser, men jag håller i alla fall inte med om deras beslut.

"I was looking for a lot of sportpictures that I couldnt find here" säger en jurymedlem, medan en annan säger att  "maybe it´s a misunderstanding of the rules"...
och den tredje att " I didnt expect anyting and I dont know anything about sport"

Nja, det där håller inte riktigt...

Enligt min mening innehöll ganska många reportage exakt det som stod i regelbeskrivningen.

Nu lägger jag det här åt sidan och vidhåller min åsikt sedan förut, det där beslutet främjade inte svensk bildjournalistik och var framförallt inte bra för den svenska tävlingen Årets Bild.
Men det är ju bara min åsikt.

Det som trots allt hade varit mest intressant, det hade ju varit hur de tre personerna i juryn tycker att ett bra sportreportage skall se ut.

tisdag 3 mars 2015

Fotbollsfilm

Bilden från det förra inlägget håller också nu på att sammanfogas till ett mindre rörligt material och det där med att klippa tar alltid sin tid.

Ibland är det oftast värt att lägga tid på sina jobb, att arbeta genom dem ordentligt och få ut så mycket som möjligt både i stillbild och rörligt.
Just idag hann jag göra två minuter film...det tog ungefär fem timmar och det blev en liten trailer.

Den färdiga filmen skall bli längre än så är tanken, men jag lovar att återkomma mer i det där ämnet igen senare.


söndag 1 mars 2015

Reportage och deadlines

Nu var det lite drygt två veckor sedan jag kom hem från Sydafrika och lite mer än en vecka sedan jag åter landade på svensk mark efter från ett kort besök i Turkiet.

Däremellan har jag hunnit med en del varierande arebete här hemma och helt plötsligt har även den här veckan gått mot sitt slut.  Jobbet i Turkiet är redan lämnat och klart och det kommer man inom kort få se publicerat i ett magasin nära dig.

Arbetet i Sydafrika inte hade lika snabb deadline och detta jobbar vi fortfarande på att göra färdigt.
Här nedan kan man dock se en av bilderna om man är intresserad av det.

Hittills har jag plockat fram ca 45 bilder från det reportaget men jag tänkte även klippa ihop en film också, så det där kommer troligen att ta sin tid.

Det är visserligen trevligt att ibland ha något större reportage och en film att jobba med jämte de andra jobben och hänger man med på den här bloggen så kan man snart också se reportaget som jag och min kollega Sara Assarsson gjorde i Sydafrika i början av Februari.