Paris

Kl. 06.00 lyfte mitt plan mot Paris imorse och även om det regnade halva dan här i Frankrike så känns som att det kan bli två fina dagar trots allt.
Dagen bjöd på en del taxiresor, en del tunnelbaneresor, en träning med Zlatan och hans PSG och så var jag tvungen att ta ett snabbt besök utanför Stade De Princes så man vet hur arenan ser ut tills imorgon.

Förutom att ganska många fortfarande har svårt att förstå engelska i landet så är de trots allt ganska vänliga, i alla fall de journalisterna jag träffade idag.
PSG:s träning var (som det så ofta brukar vara) ungefär en halvtimme försenad och därefter stundade de obligatoriska 15 minuterna som man brukar få fotografera innan man åker ut.

När jag frågade min franska kollega som stod och filmade var man sedan kunde skicka bilder så lät han meddela att de minsann kastar ut oss efter 15 minuter och då får man således stå på gatan och skicka.
"Men om du vill ha lift in mot stan så kan jag köra dig och då kan du få sitta i min bil och jobba om du vill", var filmarens trevliga replik.
Själv skulle han iväg och  fixa med kamerorna när träningens 15 minuter var klara så jag fick helt sonika en bilnyckel i näven och en direktion om vart den stod parkerad.
"Bilen är grå och står därborta i andra raden, vänta där tills jag kommer men rulla inte iväg med bilen"

Just när jag stuvat in mina prylar i filmarens bil och börjat ta upp datorn för att arbeta så öppnades himlen och världens hagelskur föll ner. Jag lovar, hade jag haft min dator på gatan så hade den slagits sönder.
Två minuter senare kom min filmande kollega springande med kameror och datorväskor och stativ och redan efter två minuters hagelskur såg det ut som att han doppat sig i en pool fylld med.. ja.. hagel.
Jag tackade mycket artig för att jag slapp sitta på gatan och skicka bilder och lovade att agera chaufför nästa gång Paris mötte Malmö, i Malmö. Han skrattade åt eländet och skakade av sig hagelkulorna.

Förresten så har jag för övrigt inkvarterat mig i en mindre etagelägenhet.
Bagageutrymme och toalett på våning 2 alltså.

Det är många kollegor här i stan och några som man inte sett på ett tag eftersom man numera inte är en lika frekvent besökare på idrottsevenemang. 

Tyvärr verkar hela journalistkåren vara utspridd över hela stan så man har inte en blekaste aning om var alla bor men men, så är det här i Paris.