kaffepaus

Jag går en runda och vaggar fram och tillbaka på BB.
Jag tar en kaffepaus och har en ny familjemedlem hängandes på armen.
I ett öde lunchrum står en tv och rullar.
Jens Assur är med.
Klipet hittar ni HÄR.Imorgon skulle Mattias Klum komma dit.
Vid 10-snåret.
"God Morgon".
kanal 1.
Om du missar det så finns SvtPlay.

Rosa - 27!

BINGO!

National Geographic !!

För några dagar sedan var det forfarande en hemlighet men nu är det KLART och jag kan berätta !

Min duktiga donna Åsa Sjöström skall snart bli publicerad här !!
I Juni numret är hon med !
Så det blir ett nummer man inte bör missa!
Stort!!
Mycket stort skulle jag vilja säga!

För troligen så sällar hon sig då till en ganska liten och exklusiv skara med svenska fotografer som varit publicerade i detta magasin och jag kan själv på rak arm bara komma på 2 som jag tror har varit med. Lennart Nilsson och Mattias Klum..eller har jag fel?
Vilka är det mer?

Jag vet att hennes dröm sedan barnsben har varit att få med en bild i detta glansiga magasin och drömmar är väl till för att förverkligas eller hur det nu är man brukar säga.

...Men om det varit någon som satsat en slant på att den här tjejen, med sin första digitalkamera runt halsen och en keps med reklam för en läskedryck, 20 år senare skulle få en bild i National Geographic, så skulle man nog få ett hyfsat stort odds va ?
Å andra sidan så står hon i ett skogsparti så möjligen skulle man tro att naturbilder skulle bli hennes grej.
Men nej nej, det rör sig varken om naturbilder eller någon bild utanför sverige gränser.
Vilken bild rör det sig om då?
...Det får ni se i JUNI!
Man kan ju inte avslöja allt här på bloggen!
Jag själv då... jag nöjer mig fortfarande med att vara familjens näst bästa fotograf, men det är ju inte fy skam det heller.

.

Fabrice Lapiere

Till fototävlingen NPPA har jag aldrig orkat skickat in bilder.
Min begränsning går nog vid tre tävlingar och just NPPA är den jag har tyckt verkar vara den mest krångliga.

Jag kollar i alla fall igenom vinnar listan och det sjungs "glory glory USA" om var och varannan bild.
I alla fall inom sportkategorierna.
Motljus, solnedgångar och baseball och football.
Inte min cup of tea direkt och enligt min personliga åsikt så känns det som att USA och Europa fotograferar på helt olika sätt.

I Sport Action är det i alla fall en kille som har fått pris för en längdhopps bild.
På bilden är det australiensaren Fabrice Lapiere som hoppar under friidrotts VM.Det är baske mig samma kille som jag har på min bild.
Fast vid ett annat hopp, för molnen har ju flyttat sig.
Nej, nej nej, jag är varken bitter eller avundsjuk men jag kan i alla fall konstatera en sak, killen som fick pris hade bättre vidvinkel än vad jag hade...

"A ticket to adventure"

"" You get a phone call from an editor who would offer you a story on a place that you have never heard of, and about people you knew nothing about.
It was like a ticket to adventure!!"Jag packar upp barnsängar från förrådet och städar lägenhet men det sitter aldrig fel med tio minuters paus och lyssna på min absoluta favorit fotograf David Burnett.
En bra intervju med honom hittar du HÄR.

.

Det händer saker...

Det händer saker både i film- och fotobranschen!!

En riktigt rolig fotografisk grej kommer att hända om några månader, men mer än så säger jag inte om det, förrän spikan är satt i den kistan.

Än så länge får det bara bli en riktig cliffhanger.

Men jag kan lova er....det är stort.

Mycket stort.

På filmsidan kan jag tipsa om att Dylan Williams, som ingick i det eminenta laget Stockholm Konstsim herr, som jag fotograferade både under och över vattenytan för några år sedan, har gjort en dokumentär om sitt simmande lag.
När den har premiär på de svenska biograferna vet jag inte, men då lovar jag att vara den första att berätta om det.
Hittils kan jag bara tipsa om en riktigt fin trailer till filmen som du kan se HÄR!
Där klickar ni på rutan som heter "Men Who Swim".
Ni kommer gilla den. Jag lovar.

När jag hängde med konstimslaget för några år sedan så var jag positionerad i huvudstaden.
Jag tyckte de verkade vara ett riktigt fint gäng som pysslade med en idrott som inte involverade brutna ben eller alltför ansträngande träning, vilket bevisades av deras varierande kroppsformer och flytningskapacitet.
Senare fick jag det bevisat att deras kapacitet för formationer både över och under vattenytan var resultatet av hård träning, minst en gång i veckan.
Bland annat så innehöll deras repertoar formationer kallade "köttflotten", "ballet-benet" och "loopen" och bara namnen på formationerna vittnade om en oerhört hög kvalité.
Därför var extra roligt att återkomma till huvudstaden tre år senare och närvara vid Mens Cup II, turneringen som tills då kom att kallas det innofficiela VM:et i manligt konstsim.Mer konstim hittar ni på min egen sida HÄR!
Klicka bara på "Stories" och ART SWIM GENTS.

..Och visst händer det mer spännande grejor även utanför både film- och fotobranschen.
Så möjligen kommer jag att hålla denna blogg på lite sparlåga under de närmasta dagarna...

Maja Suslin

Maja Suslin är min goda vän och kära kollega som jag lite då och då brukar stöta på ute i världen när vi jobbar tillsammans.
Vi har nästan aldrig setts i Sverige, men så är det med nästan alla ens kollegor i denna branschen.
Maja jobbar på konkurrenten men vi är vänner ändå och här har hon tagit plats i solen på pressläktaren under Sim VM i Montreal 2005......Och ikväll tog hon plats i TV-soffan i Go´ kväll.
Hon har gjort en bok om 6 kvinnor i världen och just nu skall jag skicka ett mail till henne och beställa den.
Om ni missade det så finns SVT PLAY HÄR!
Spola fram till 07.30 in i programmet. ...och när ni kollat klart på Maja och lyssnat på allt bra hon har att säga så kan ni spola fram till 31 minuter om ni vill se Ale Möller spela tvärflöjt på en vägpinne.

"Roliga" sport bilder?

I källaren finns mer kartonger.
För X antal år sedan hade jag som mål att spara mina "roliga" sportbilder i denna kartong....
När jag under mitt sista år på gymnasiet fick äran att ha praktik på sydsvenskan en dag i veckan så telefonerade jag allt som oftast fotograferna, och nästan alla av dem fick sällskap av en ung gymnasieelev som ville följa med och lära sig fotografera sport.
Peter Frennesson var min stora idol.
I min gamla garderob på pojkrummet låg tidningsurklipp med bilder från fotbolls VM och OS som Frennesson hade bevakat. Tänk att få uppleva något sådant. Vilken dröm.
En gång följde jag med en av deras etablerade frilansfotografer (som inte brukade bevaka sport) på ishockey.
En bildredaktör som tjänstgjorde på kvällen kollade på mina neg på ljusbordet och utropade "denna bilden är för bra för att inte ha i tidningen"
"O jäklar", var min tanke, "jag kommer ha en sportbild i tidningen."
Nästa dag satt den fint i tidningen och jag klippte ut och sparade.
Frilansfotografen var måttlig road och gav mig en utskällning efter noter eftersom min bild hamnade i tidningen istället för hans, men den sköna fotografen Leif Å Andersson stod på min sida.
"Bry dig inte om det där Daniel, din bild var bra och den skulle vi ha i tidningen".
Tror ni att jag var nöjd med den ishockey bilden, snacka om!

De roliga sportbilderna då....?
Roligare än Thomas Ravelli som kliar sig i baken blev det inte.
Jag strök ordet "roliga" på kartongen.
Den fick bara heta Sportbilder.

Hundskräck ?

Det är tur att man inte lider av åkomman hundskräck för då hade jag varit tvungen att tacka nej till jobbet som jag gjorde i Torsdags.
31 små och stora rackare var vad den här damen och mannen hade i sitt hem.Jag själv då... jo, jag sitter här under.
Attackerad av några av dem som bestämde sig för utföra lite wrestling mot sin gäst.

Eric Cantona

Året är 1994.
Jag hittar en gymnasielinje som heter Medieprogrammet och dit vill jag komma!
Betyegen är exakt de som behövs men trots detta hamnar jag som 37:e reserv.
Under hela sommarlovet ringer jag samma dam på skolan för att kolla vilken plats jag ligger på.
Hon inser att jag är ihärdig och förklarar att det hela tiden är folk som byter och hoppar av.
Troligen så blir det nog en plats ledig.
Jag ligger 23:a, jag ligger 19, jag ligger 12 och skolan närmar sig.
Skolan skall starta på Måndagen och på Fredagen innan så får jag ett samtal. "Du kom in!, säger rösten i andra änden, "som en av de sista".
"Är du glad?" frågar damen!
"Ja, det är jag"
Några månader senare lånar jag min första kamera uppe på sjunde vångingens fotoavdelning på Värnhemsskolan.
Farsan och jag åker upp till Göteborg för att titta på Champions League och jag laddar Minoltan med gammal härlig Tri-X och slabbar med framkallning och fotopapper några dagar senare.
Sen går jag in till min fotolärare Stig.

D: "Kolla Stig. jag har fotograferat Eric Cantona!
Stig: "Var är han då?"
D: "Där. I mitten på planen med nummer 7!"Stig: "Bra Daniel. du borde haft ett tele med dig."
Det kanske man borde haft men det spelade ingen roll. Huvudsaken var att man fick plåta Eric Cantona.
Stig: "Men fick du ingen action bild då?"
D: "Jodå, här. Eric Cantona till vänster. Han slår en frispark."D: "Men du Stig, tänk om man någon dag skulle få stå bland de andra fotograferna som står där nere vid planen..."
Stig: "Nån dag Daniel, då kommer du att stå där nere."

Jag räknar dessa bilderna på Eric Cantona som mina allra första Sportbilder och de låg fint i en låda i källaren.
Jag kanske borde skaffa en ram till dem.

Tillbaka i realtid

Man börjar känna sig som en människa igen....
Det sägs att det skall ta ungefär lika många dygn som timmar att återställa sig, och när jag nu varit hemma i 7 dagar så börjar man känna sig normal igen.
...Utvilad som en björn som vaknat efter vinterdvala och pigg som en mört som hoppar efter ett nylagt bete.
Efter ytterligare två dagar skall jag alltså vara helt normal och återställd.
Då är det dags att börja gå igenom och sortera alla mappar som ligger i datorn (och det är inte lite) men det känns som en kul grej med lite distans till det hela.
För några dagar sedan var jag så trött på att kolla på vinterbilder så det fanns inte men nu kanske en uppdatering på hemsidan kan vara på sin plats.

Måndag igen

Missade att lägga in kvällens höjdpunkt.
Jag och Joel fick sitta bredvid varandra.
Det var vi glada över och jag kan inte beskriva det bättre själv än vad Joel gör på sin blogg där han visar våra bilder.Nu är det ny vecka.
Diskussionerna fortsätter om årets bild och jag håller med LarsD om vad han skriver på sin blogg.
Det måste nog till tydligare regler till Årets Bild.
Det blir för många rykten om bilder som blir diskade hit och dit, och man vet inte anledningar eller ens hur ryktena kommit till.
Ett av ryktena är att det var flera sportreportage som blev diskade och till slut så skulle det endast vara 8 st kvar i tävlingen?
Det låter märkligt, men frågan är också om de som blir diskade får reda på varför?
Och hur sprider sig ett sådant rykte?
Ett annat var att någon skulle fått pris men att det tagits bort innan juryn bestämt sig.
Men enligt juryn så var det ingen som blivit diskad. Hur kommer då ett sådant rykte?
Ifjol var det samma visa.
Då bestämde juryn en sak, och då undrade man varför inte folket bakom juryn gått in och sagt stopp.
Nu verkar det som att det är folket utanför juryn som gått in och ändrat och det blir ändå fel.
Vilka rykten som stämmer vet man inte....
Mer funderingar om detta senare.

Årets fest

Möjligen hade jag fotograferat för mycket den senaste månaden eftersom min kamera inte gick på högvarv som den brukar göra på sådana här tillställningar men några fina minnen blev det trots allt.
Brundin och Bonny. Fina killar.
Mark H hade en kamera som gick på högvarv och på hans blogg hittar man lite mer fina bilder.
Bonny och Johan Bävman i sin kvinnliga outfit.
Min gamla studiekamrat Herr Mitrovic försåg sällskapet i foajén med glas och stark dryck....
....vilket jag själv, Mr Jakobsson och Senór Eriksson också tänkte göra.
Så därför satte vi oss i en taxi 02.30 på kvällskvisten, åkte till närmsta bensinstation och införskaffade några fina paket mellanöl, och fick sedan vid återkomsten se att bartendern öppnat kylskåpet och börjat sälja starköl. tack.Mattias Johansson hade ett fint slutspellskägg. Var det möjligen sparat för pingis SM som avgjordes i helgen?

Stiller höll sig lugnare på pedalerna denna kväll, annars kan ni läsa om hans cykeltur från förra året HÄR.
...och här har ni mannen, myten, jakobsson som tydligen stämde upp i norrländsk jaktvisa vid 04.30 snåret och rev ner applåder som en mäktig konsert avslutning.
Löfqvist, Brundin och Bävman igen.
LarsD och LarsD. Vem som är vem? Det vet man inte.
Löfqvist och Torkelsson.
Wennman, Hansson och Montgomery.

Donnan, Forngren och Larsson.

Kvar i vancouver?

Örebro. 6 Mars.

Kl. 05.00

Jag vaknar och traskar bort mot fönstret för att kolla om det snöar i backarna.

Det gjorde det inte. Det fanns inte ens en backe utanför huset.

"Vad gör du ?" säger donnan min.

"Jag ska bara kolla om solen skiner" säger jag och somnar om igen.

Klockan 08.00

Jag ser att donnan är vaken.

Jag undrar vad hon gör i Vancouver.

Jag kollar på Iphonen och ser att det är den 6 Mars.

"Va i hel... OS slutade ju den 28.e. Vad gör vi kvar i Vancouver? Fan, då har vi missat planet hem".

"Skall du inte gå upp ?" säger hon.

"Jo, det skall jag nog" säger jag.

Någon som vet vad de blandade i drinkarna på festen igår?

Tack och Grattis!

GRATTIS JOEL...
...som tog både Silver och brons i Årets SportBild Action!
(det är du värd, mr Remote)
OCH TACK JOEL...
... för att du sa att jag skulle skicka in bilden i svartvitt och inte i färg!
(men för ditt eget bästa, ge mig inga fler ärliga råd i fortsättningen)GRATTIS MIN DONNA ÅSA...
....som tog 2 silver (och ända kan lämna Örebro med ett guld i bilen)GRATTIS MAGNUS WENNMAN....
... som med 2 guld och 3 silver åker hem med 5 statyer...i brons!GRATTIS ANDERS HANSSON...
...Som med 3 priser till sitt namn bara behövde släpa hem två bronsgubbar.GRATTIS NILS JAKOBSSON...
...till en fin bild i dagens Skånska Dagbladet. (Tyvärr så glömde de din byline, men sånt händer).
...Men här är den! : Foto: Nils jakobsson


.

Lagfoto

Peking 2008-08-22
Lite stelt, lite tråkigt, men det var ju trots allt bakgrunden som var den primära huvudattraktionen i denna bild.

Vancouver 2010-02-28
Vi försöker oss på en repris men glömmer att man aldrig skall göra en uppföljare, det blir liksom aldrig lika bra.
Kvällens citat Nils Jakobsson: "Banderollen får duga men det är ju inget fågelbo direkt".
Vi tar ut svängarna och kompenserar bakgrundsvyn med livlig fantasi.