Brasilien 85 - Goodbye Rio

Den sista dagen avslutades inte bara med fotboll på playan utan även en rekorderlig avslutningsmiddag med min arbetskompanjon Brandão Jönsson som jag kamperat ihop med under hela fotbolls-VM.
Det här klarade vi bra tyckte vi, och skildes åt med en skål utanför hans stamhak vid 01.00 snåret på natten.
Därefter insåg jag att mitt rum i Falamengo var ganska ostädat och att jag inte hade packat en pinal och allt det där tog ju sin lilla tid.

VM-pokalen i choklad till barnen fick jag ner i alla fall och väskan vägde inte mer än 27 kilo på hemfärden också. 

Det verkade märkligt, med tanke på att jag har mer prylar med mig hem, men å andra sidan stal mina skånska vänner några strumpor när de åkte. 

Det måste varit det.

03.15 var jag klar med väskan och då var det bara att sätta sig fint i en taxi direkt till flygplatsen.
Där somnade jag till några minuter och när jag anlände ville chauffören ha 54 reais för färden... och något kreditkort tog han inte heller.


Jag har verkligen tajmat in mitt behov av cash men insåg att jag skulle behövt några extra när jag bara kunde ge honom 52, men det var gott nog tyckte han och körde vidare.
06.30 landade jag i São Paulo och nästa flygtur mot Madrid iskulle inte avverkas förrän 19.05.

Efter några tips på bra matställe i São Paulo hade jag bestämt mig för att avsluta med en heldag i den stan.
Det var ju trots allt en och en halv månad sedan jag var där.
São Paulo äventyren kan man läsa om HÄR, HÄR, HÄR, HÄR, HÄR, och HÄR.

Mitt planerade upplägg på en heldag i den staden gick sådär.

Jag var, som man kan säga, hyfsat trött när jag landade och bunkrade upp min jacka och kameraväska lite tjusigt på golvet bland de andra backpackersen och somnade därefter tjusigt i närmare 6 timmar.
Därefter var det ju inte mycket lönt att åka in till stan längre.
Efter diverse förseningar, nattflygningar och dylikt stod jag så utanför husdörren i Malmö kl 18.20 idag och insåg att jag inte hittade husnyckeln.
Den där känslan alltså. Alltid lika trevligt.

Grannen var lyckligtvis hemma och räddade mig och när jag nu äntligen kom in så hängde nyckelknippan fint innanför dörren.
Nu tänkte jag tömma datorn, se om jag kan bjuda på mina bästa bilder från VM och ytterligare en liten film.
Imorgon bitti går nästa plan till Stockholm.
Sen tar jag semester.