Ljuset

En underbar grej det här när man sköter sig själv nuförtiden är att varje jobb känns som en ren glädje.

Eftersom jag lite hastigt kom från ett jobb till ett annat förra veckan och klockan tickade vidare mot ett ljus som inte skulle finnas så länge, till så undrade jag om man inte skulle försöka få in jobb nummer två nästa dag, med tanke på rådande ljusförhållande.
"Kom hit och kolla ljuset" sa tjejen som jag skulle fotografera, "Är du inte nöjd med ljuset så kan vi ta bilden imorgon".
Det tillhör ju inte vanligheterna att någon för det första ger en möjlighet att ta bilden nästa dag och för det andra att man faktiskt också har tiden att göra det.
Men hon verkade kunna sin sak för ljuset smög in lite fint genom fönsterna och det är vid sånahär tillfällen man känner att det här jobbet är fint som bara den.
Inte för att det var det finaste ljuset som någonsin skådats och kanske inte några bilder som kommer gå till historien heller för den delen, men ni vet när man har den där känslan när man åker från jobbet och ändå tänker...attans vad trevligt det där ljuset var då.
Och så tänker man, vilka fina fönster, vilken bra skugga på väggen, vilken härlig gammal symaskin hon hade, och så skiner solen ovanpå på det. Fint!
Vill man läsa texten till den här artikeln så gör man det på SvD:s sida HÄR.
Så här såg det ut i dagens tidning.