Tjejen min har redan provat den, och för några veckor sedan fick jag förtroendet av henne att gå loss och fixa lite i hennes film.
Inget märkvärdigt jag testade, snitsa upp lite ljud som hackade, men bara känslan av att sätta sig med programmet var ju fint.
...Och sen helt plötsligt hade det gått fem timmar, och man märker att man småfixar bara för att ljudfixet skall funka riktigt bra, och för att man lärt sig något nytt, och för att det är så jävla roligt.
Nu är det dags att fixa ihop nåt eget.. och jag räknar med att jag får ta hjälp av Åsa när det hänger sig. Det är en fördel jag har här hemma, att jag har ett proffs att fråga.
Men kolla på den här skärmdumpen där uppe i höger hörn?
Klockan står ju för fanken på 22.38 och jag har ju inte lagt in en enda bild eller något ljud.
Ja, men vad gör det? svarar jag mig själv... jag har hela natten på mig, och det här är ju den bästa tiden att jobba med sånt här!
En kopp kvällskaffe och lite godis bredvid. Det är fint det.
Klipplinjen är tom.
Snart är den full.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar