Bloggen får ju ibland komma lite i andra hand så att säga när reportagen måste prioriteras.
...Och ser man på bilden här nedanför så kan man också se vilken fotoposition jag satt på under den här matchen, dvs Presstribunen. Det är alltid trevligt att växla till en annan fotoposition efter tre matcher nere vid gräset.
Visserligen har jag fått tjata mig till gräsplats under de andra matcherna eftersom det på min ackreditering stått periodista (journalist) så jag har automatiskt blivit tilldelad läktarplats.
Men nu tog jag den platsen med glädje trots att jag under den här matchen faktiskt var skriven nere på gräset av någon anledning.
Det är alltså min kamera där till höger i bild.
Här nedan kan man få en fin blick över hur stadion ser ut en timme efter matchen när 50.000 personer lämnat den tomma arenan bakom sig och satt sig på Santiagos metro.
Eftersom vi själv inte hade så bråttom därifrån och min kollega Brandão var tvungen att gå på både presskonferenser och mixade zoner (sådant som inte jag blir insläppt på) så satte jag mig i pressrummet och åt ett choklad och drack en läsk.
Det var för övrigt så var det det enda i matväg som fanns att tillgå sådär en timme efter matchen.
Här nedan kan man en inblick hur det ser ut i vår lilla lya som vi hyr i området Bella Artes.
Ett rum och kök (Ingvar Andersson, den där gröna soffan är en futon) och till höger ett sovrum som min kollega lade beslag på.
Här hade vi det bra.
En mikro, två sovplatser och en liten bardisk som redaktionsplats.
Ser man sedan på bilden längst ner så kan man se hur det såg ut när vi avrundade det här mästerskapet med att gå på en fin restaurang och eftersom vi intog vår middag kl 00.15 så ser ni också att det inte var många andra som gjorde samma sak.
Vi fick en hel restaurang för oss själva.
Så är det när man bevakar mästerskap.
Middagar intas oftast runt midnatt och har man tur så hittar man i alla fall en bättre restaurang som är villig att servera mat så man slipper äta hamburgare på ett gyllene M.
Idag avverkade vi den sista dagen här i Santiago och det måste vi trots allt avrunda med ett kort litet inlägg innan vi reser hem. Imorgon bitti sätter jag mig på planet mot Madrid och kommer då att sitta på olika flygplan i närmare ett och ett halvt dygn innan jag är tillbaka i Sverige.
Men igår kväll tyckte vi det var trevligt att använda telefonens panoramafunktion och då kan vi bjuda på de bilderna som lite avslutning.
Vill man se bilderna större så kan man ju bara klicka på dem!
Vill man se bilderna större så kan man ju bara klicka på dem!
Kollar man på bilden ovan så ser man hur fokuserad jag är inför den sista matchen på Estadio Monumental inför matchen mellan Brasilien och Venezuela men den där bilden ljuger lite.
Visserligen såg jag fram emot matchen men just nu är man inne i den här mästerskapsbubblan som man brukar hamna i framåt slutet.
Vi är faktiskt trötta som bara den och i pressrummet satt några fotografer och sov mot borden redan innan matchen.
Till och med på pressläktaren såg jag några journalister som nickade till under själva matchen.
16 dagar mästerskap tar ut sin rätt och då är det egentligen två veckor kvar av den här turneringen.
Klickar man på bilden nedan så ser man hur det när Estadio Monumental börjar fyllas med folk innan matchen.
Visserligen har jag fått tjata mig till gräsplats under de andra matcherna eftersom det på min ackreditering stått periodista (journalist) så jag har automatiskt blivit tilldelad läktarplats.
Men nu tog jag den platsen med glädje trots att jag under den här matchen faktiskt var skriven nere på gräset av någon anledning.
Det är alltså min kamera där till höger i bild.
Eftersom vi själv inte hade så bråttom därifrån och min kollega Brandão var tvungen att gå på både presskonferenser och mixade zoner (sådant som inte jag blir insläppt på) så satte jag mig i pressrummet och åt ett choklad och drack en läsk.
Det var för övrigt så var det det enda i matväg som fanns att tillgå sådär en timme efter matchen.
Ett rum och kök (Ingvar Andersson, den där gröna soffan är en futon) och till höger ett sovrum som min kollega lade beslag på.
Här hade vi det bra.
En mikro, två sovplatser och en liten bardisk som redaktionsplats.
Vi fick en hel restaurang för oss själva.
Så är det när man bevakar mästerskap.
Middagar intas oftast runt midnatt och har man tur så hittar man i alla fall en bättre restaurang som är villig att servera mat så man slipper äta hamburgare på ett gyllene M.
Fem reportage hann vi göra under de här 16 dagarna och två av dem har ni kanske redan sett den senaste veckan.
De andra tre reportagen kan man se publicerade i tidningar och magasin lite senare.
Men just det där återkommer vi till en annan dag.
Nu är det dags att packa klart resväskan.
Nu är det dags att packa klart resväskan.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar